YORUBA

2/23/2007

ọrọ-tuntun 02.20.07

olé jẹ (it could be)
arami (myself)
ararẹ (yourself)
arayìn (yourselves)
ararẹ̀ (him/her/itself)
arawa (ourselves)
arawọn (themselves)

koko (main points)
tàgbà (of elders)
tọmodé (of kids)
tọkùnrin (of men)
tọbìnrin (of women)
wọ́pọ̀ (common)
owoyeó (cowries)
agogo (bell)
ẹrẹ orishi (statue)
ẹ̀rẹ gẹ̀lẹ̀dẹ́ (glele mask)

Odola,
Abikẹ́

2/19/2007

Oro tuntun 02.15.07

Happy Birthday Song:

Ẹ̀ kù ọjọ̀ ibi /2x

Ẹ̀ kù ọjọ́ ibi loní

Ẹ̀ kù ọjọ̀ ibi

Ẹ̀/O kú oríre o. (Congratulations)

-Adéọlá

2/16/2007

Websites: (Nigerian) Food


http://www.folklife.si.edu/africa/recipes.htm#inyan

http://www.lulu.com/content/284275

2/14/2007

Re: ọ̀rọ̀ tuntun 2.13.07

E Ku Irole. Maa Binu. Kii yii ni oro tuntun ana!
Abike

polówó (advertise)
kò nílòó sọ́ọ̀bù (don't need store)
oníbàárà (customers)
onísòwò (traders)
tùntùn (new)
ọsàn wewe (lemon)
ànàmó (casava flour)
ọ̀ọ̀lẹ̀ (bean cake)
ìpékéré (fried banana chips)
àsàrọ̀ ẹbẹ (porridge)
ìpanu (refreshments)
iyán (yam)
ẹ̀gúsí
irú ọbẹ̀
epo (palm oil)
ijinnaí (well cooked)
eròjà (ingredients)
irú (locust beans)
ede (Shrimp
hó (hot water -boiling point)
gbigbona (hot)
olọ́wó ṣibi (someone who cooks well)

2/06/2007

oro tuntun 02.06.2007

ìrànlọ́wọ́ (help)
igún (vulture)
igun (corner)
ìgbàgbọ́ (believer)

ìgbàgbọ́ ni Olú (Olú is a Christian)
onígbàgbọ́ ni Olú (Olú has belief in God)
Olú ní ìgbàgbọ́ nínú Ọlọ́run (Olú has faith)
Olú gba Ọlọrun gbọ́ (Olú believes in God)
Olú gba Adé gbọ́ (Olú believes Adé believes)

àpẹẹrẹ (example)
ẹ̀bùn (gift)

ìdági (3-5am)
aárọ̀ (5am -12 pm)
idákọmu (7-9 am)
iyálẹ̀ta (9-11 am)
ọjọ́kanri (12 pm)
ọsán (12-4 pm)
irọ̀lẹ́ (4-7 pm)
ojọ́rọ̀ (7 pm)
alẹ́ (7 pm-12 am)
aàjin / ọgànjọ (12 am)
oru (12 -4am)
akùkọ àkọ́kọ́ (2 am)

àfiwé / ìfiwéra (comparison)
ayé (world)
àtijọ́ (past)

òòrùn wíwò (from sun)
-òòrùn yo (rise)
-òòrùn `n ràn (shine)
-ọjọ kanrí (over head)
-òòrùn wọ̀ (set)
kíkọ àkùkọ (rooster call)
àgbẹ̀ (farmers)
oṣu kanna (same month)

----Abiké

1/30/2007

Ọrọ Tuntun 01.30.07

Ọrọ Tuntun 01.30.07

E káàbọ̀ (welcome) sì Blogspot Ọrọ Tuntun!

ife tíì (tea cup)
kọọ́ọ̀bù (cup oyimbo)
iroíì (news)
pọn (fetch [water])
kó iwé (data/reports)
ilá (okra)
ogẹdẹ wẹẹrẹ (banana)
ogẹdẹ agbaba (plaintain)
osàn (oarnge)
tomati (tomatoes)
ata wẹẹrẹ = ata ìjọ̀sìn (hot peppers)
tàtà sé (bell peppers)
ata sọ̀mbọ̀ (banana peppers)
igi ata (unripe pepper on plant)
ata rodo (oarnge pepper)
kajú (cashew plant)
iṣu (igname)
ewá/ẹrẹ́ẹ (beans i.e. green)
agbado (corn)
kokó (cocoa)
egé (cassava)
ọbi (kola nut)

ọjà ojoojúmọ́ (daily market)
ọjà alẹ́ (night market)
ọjà àdájọná (regular market i.e. ọjà márùn-ún márùn-ún = every 5 days)
ọjà ìtajà ńlá (super market)

wọ́n (e´pensive)
lọ́pọ̀ (cheap)
ná (haggle)
walẹ̀ (come down)
báyìí (like this)
ṣòro (difficult)
ṣàlàyé (e´plain)
bóyá (whether)
san (pay
iye tó kéré púpọ̀ (a small amount)
kọ̀ iye (refuse to accept)
akẹ́kọ̀ọ́ (student)
kíkó owó jade (bring me more)
gbìyànjù (try)
ọ̀nà ìnàjà (way of getting)
oníwura (gold)
onifàdákà (silver)
jálẹ̀ (last price)
sanwó (payment)
Aṣọ o (amen)
Ajé a wọ gbá o (May you seel more)